Hänsynslös vindkraftutbyggnad dödar tjädern



Sörskog/Högbergets vindpark
,
Dalarnas län.
Krossad tjädertupp
hittades
den 29 april 2015 rakt under
de roterande vingarna.

Dokumenterat av Göran Rönning,
Tjäderobservatörernas ordförande.
 

 

I norra Svealand och Norrlands inland växer nu i raskt takt stora industrilandskap upp på skogsklädda bergskrön som hittills till stor del täcks av biologiskt rika gammelskogar (Tjäderns sista naturliga livsmiljöer). De har varit svåra att nå för avverkning och har därför blivit kvar ofördärvade. Gammelskogar med flerhundraåriga tjädertallar och blåbärsgranskogar med rikligt förekommande blåbärsmattor är för tjädern avgörande livsbetingelser som ofta finns i de här höglandsskogarna.

Genom omfattande efterforskningar medelst fältinventeringar under den senaste tioårsperioden har erfarna fältornitologer inom  Tjäderkommittén/Tjäderobservatörerna dokumenterat att just dessa skogsklädda bergskrön med omgivningar erbjuder omistliga biotoper för just tjädern. Sådana miljöer har under senare decennier minskat kraftigt i de i övrigt utarmade skogslandskapet. De är till stor del hällmarktallskogar vilka är orörda eller föga rörda, och har därför många träd av hög ålder. Bland dem finns särskilt många tallar med barr av högt näringsvärde, som är av fundamental betydelse för just tjädern under vintermånaderna, då övriga näringstillgångar saknas. De är s.k. betestallar med låg resinhalt som försvårar matsmältnigen för tjädern. Tjädern väljer därför de kalorihaltigaste barren. Kalorihalten i barren står i sin tur i direkt proportion till tallens ålder. Därmed är de också av avgörande betydelse för tjäderns överlevnad. Här finns de allra flesta av de optimala livsmiljöerna för de större lokala tjäderpopulationerna. Antalet revirhävdande tjädertupparna är där i genomsnitt 10 individer per lekplats, vilket i medeltal är mer än de dubbla jämfört med lekplatser i låglandets mera utarmade skogsmarker. Detta är kunskaper som tidigare inte funnits, eftersom ingen tjäderforskning tidigare sett detta samband.

 

Tjädern som paraplyart

Seriösa tjäderforskare konstaterar att naturliga tjäderlekar även hyser andra hotade arter i samma miljöer. Tjädern är alltså en s.k. paraplyart. Den rödlistade spillkråkan som också är en nyckelart är beroende av de gamla grova tallarna(30-40 cm i diameter)som växer på dessa bergskrön för bobygge, bohålet kan i sin tur utnyttjas av 30 andra fågelarter och 15 däggdjur. Andra rödlistade och hotade arter såsom tretåig hackspett, tallticka, rosenticka, rynkskinn och i södra delarna av vårt barrskogsbälte lavskrikan. Även livskraftiga stammar av våra minskande skogsmesar finns på dessa skogsbeklädda bergkrön.

När alltfler av dessa skogsberg tas i anspråk för vindkraftexploatering uppstår kumulativa effekter, d v s på lång sikt får detta större sammantagna effekter när vindkraftparker formar veritabla industrilandskap på många håll i skogslandskapet.

 

Vindkraftexploateringen – ger allvarliga negativa effekter på skogshönsen

Exempel på direkta effekter på individnivå:

# Sörskog/Högbergets vindkraftpark, Leksand/Falu kommun Dalarnas län. Död tjädertupp påträffades den 20 april 2009 av 15 personer från Dala Energiförening. Den ihjälslagna tjädertuppen låg rakt under de roterande vingarna.

# Fjällbergets vindkraftpark, Ludvika kommun, Dalarnas län. Död tjädertupp hittades år 2009 rakt under de roterande vingarna. Händelsen dokumenterad av kommunal tjänsteman.

# Saxbergets vindkraftpark Ludvika kommun, Dalarnas län. År 2010 påträffades död tjädertupp med krossad nacke rakt under de roterande vingarna. Dokumenterat av kommunal tjänsteman.

# Idults vindkraftpark, Mönsterås kommun, Östergötlands län. d tjädertupp påträffades vid ett av vindkraftverken år 2011 av personal vid ett serviceföretag.

# Sörskog/Högbergets vindpark, Dalarnas län. Krossad tjädertupp hittades den 29 april 2015 rakt under de roterande vingarna. Dokumenterat av Göran Rönning, Tjäderobservatörernas ordförande.

 

Exempel på direkta effekter på lokal population: bortträngning och minskande antal

Vindkraftexploateringen vid Sörskog/Högberget har också haft effekten att den ursprungliga tjäderspelplatsen trängst bort 600 meter från sin ursprungliga spelarena och inte återkommit. Antalet spelande tuppar har samtidigt minskat med 60 procent.

Under 7 års studier har Tjäderkommittén Tjäderobservatörerna noggrant följt och dokumenterat effekterna av vindkraftens effekter på den lokala tjäderpopulationen i området. Detta är den första och enda kända långsiktiga studie som utförts i Sverige om hur tjädern påverkas av vindkraftexploatering i skogslandskapet.

Under dessa 7 år har antalet fasta revirhävdande tjädertuppar minskat från 10 st till 4 spelande tuppar. År 2014 var den borträngda spelplatsens centrum 500 meter från det närmaste byggda vindkraftverket (uppmätt avstånd) år 2015 hade lekplatsen trängts bort ytterligare 100 meter ( uppmätt avstånd) till 600 meter.

 från det ursprungliga läget före vindkraftbyggnationen och de för ändamålet byggda skogsbilvägarna.

Om erfarenheter från Österrike och Norge

”Vindkraften hotar skogshönsenär rubriken på en vetenskaplig artikel av skogshönsforskare Olav Hjeljord & Per Wegge, Institutionen for naturforvaltning. Norges Universitet for milö og biovitenskap 2014.

(citat. I översättning)

"-Det har efterhand blivit väl dokumenterat att vindkraftverk dödar fåglar, särskilt är de större arterna med speciella flygmönster utsatta. De ca 50 vindkraftdödade havsörnarna på Smöla är ett talande exempel.

När nu vindindustrin allt oftare etablerar sig i skogarna och bergen, bör verkningarna på en annan grupp stora fåglar, nämligen skogshöns och ripa, tas på alvar. Det här är "tungt flygande" arter med begränsande manöverförmåga...

I Österrike har vindindustrin startat utbyggnad i viktiga högliggande orrfågelbiotoper. Effekterna på orrfågelpopulationen är följt vid lekplatserna i två utbyggnadsområden. Resultaten hittills kan sammanfattas enligt följande:

Första året efter att vindkraften var på plats, var de små förändringar i populationens storlek. Sedan minskade bestånden år för år. Efter fem år hade antalet tuppar som spelar i ett område minskat från 23 till 9 och i det andra från 60 till 20. Samtidigt upphörde de tidigare beståndssvängningarna. På den största leken, nära ett vindkraftverk, försvann samtliga fåglar. I de omgivande områdena utan vindkraftverk, visade bestånden ingen tendens i negativ eller positiv riktning.

Anledningen till den gradvisa populationsminskningen förefaller delvis vara kollisioner med torn och rotorblad, men även bristen på nyrekrytering. Medan äldre fåglar är starkt traditionsbundna och fortsätter att använda leken så länge de är vid liv, inträffar uppenbarligen ingen rekrytering av unga exemplar. Anledningen till att ungfåglar skyr områden med vindkraftverk kan vara fler, som stress vid skuggkastningar av rotorbladen, turbinljud som stör kommunikationen mellan spelande fågel, och den direkta störningen på grund av täta behov av underhåll av vindkraftverken. Forskarna väcker också frågan om hönorna över huvud taget besöker den aktuella leken efter utbyggnaden. Slutsatsen från dessa studier är att vindkraftindustrin utgör ett allvarligt hot mot lokala orrfågelpopulationer...

Det är en ökande skepsis till vindindustrin bland hönsfågelforskare, och ett större forskningsprojekt är på gång... Vi är ovana med vindindustrins brutala framfart i förhållande till traditionell norsk landskapsplanering".    (slut citat)

De österrikiska forskningsresultaten överensstämmer således med vad vi dokumenterar från Högbergets vindkraftspark.

Att skogshönsen påverkas negativt av vindkraftverkens tubinljud som stör fåglarnas kommunikation mellan spelande fåglar kan vara en anledning till att tjädertupparna har trängts allt längre bort från vindkraftverken vid Sörskog/Högbergets vindkraftpark, eftersom tjäderns läte också består av infraljud som hörs långa vägar men som människans öra inte uppfattar. Valkeajärvi, P. 1990. Tjäs, L. Zoologiska Inst. Universitetet Jyväskylä Finland. Tjädern och skogsbruket, Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för viltekologi.

" Tjäderns spelläten är svaga och hörs även under gynnsamma förhållanden på bara drygt tvåhundra meters håll. Tjäderns läte består också av infraljud som hörs långa vägar men som människans öra inte uppfattar. Bland lätena hörs knäppningarna vanligen bättre än klunken och sisningen, även om rasolikheter förekommer särskilt beträffande klunkens ljudstyrka. Längst hörs däremot ljudet av tupparnas strider och lufthopp". Valkeajärvi Pentti, Tjäs, Lauri. Dept. of Zoology Univeritetet of Jyväskylä Finland 1990.

I Journal of Ornithology skriver Leiser et al. 2005: " Tjädertupparnas infraljud produceras inom ramen för spelet och är en kommunikation mellan individerna på spelplatsen. Det produceras av tjädertupparna under parningssäsongen och fungerar som intrasexuella signaler till andra tuppar och som internsexuella signaler till hönorna".

Juridiska grunder och bedömningar

Artskyddsförordningen, EU:s art och habitatdirektiv och fågeldirektiv skyddar tjäderns spelplatser.  Fragmentering av fåglars livsmiljöer har av domstol fastslagits som relevant avsiktlig skadeverkan vid vindkraftsetablering och inneburit avslag.

 

Den 18 dec 2014 inkommer en fråga från vindkraftexploatören Staffan Niklasson till vårt kansli.

Hej!
Jag heter Staffan Niklasson och jobbar med vindkraftutveckling.

Jag har några frågor ang Tjäder och vindkraft.

Har studierna av tjäder fortsatt vid Sörskogs vindkraftpark?

Ingår studien i ett kontrollprogram och är därmed offentlig?

Finns det någon vetenskaplig studie gjord kring problemen vid Sörskog?

Är vindkraft den enda exploateringen i området. Har inget skogsbruk ägt rum sedan anläggningen togs i drift?

Det här är ju en väldigt viktig fråga och därför viktigt att det finns ett bra faktaunderlag.

Hoppas du har tid att svara på mina frågor.

Mvh
Staffan


********************************
Den 9 januari 2015 inkommer ett svar från Niklasson som lyder.
 

Tack för ditt svar.
jag skall försöka ge dig ett längre svar på dina många och rätt omfattande frågor men om det är ett krav för att du skall dela med dig av materialet kring Sörskog så kanske det är enklare att jag i mellantiden vänder mig till länsstyrelsen, för materialet är väl offentligt?
Många av dina frågor är kanske bättre att ställa till branschföreningen svensk vindenergi, snarare än till mig som företräder för ett enskilt bolag? jag anar att du inte anser att branschen uppfyller de krav du menar är rimliga att ställa? Dock har ju en rad domstolar just kommit fram till att bolagen har uppfyllt bevisbördan och därmed erhållit tillstånd, eftersom det de facto har uppförts ett antal anläggningar. Om dessa i allt väsentligt skulle vara olämpliga ur ett långsiktigt hållbarhetsperpektiv så kan de dessbättre demonteras om och när sådana kunskaper kommer fram.
Men som sagt, jag ber att få återkomma med ett längre svar på dina frågor. Mvh/Staffan Niklasson

******************************

Våra reflektioner över framförallt den sista meningen avslöjar okunskapen och cynismen i deras hållning till naturen.


Dom borde ju upplysas om att det söndertrasande som sker vid anläggandet av vindkraftparker har genomgripande och i avgörande avseende tusenåra konsekvenser för naturmiljön. Dessutom orsakas än större störningar under de 25-30 år som verken antas fungera. Hans sista mening avslöjar att vi överhuvud taget inte är på talefot med varandra. Tyvärr har förfärande många inom samhällets ledande kretsar samma brist på respekt för okränkbara natur- och kulturvärden. Dom lyssnar överhuvudtaget inte på kritiker som oss, trots att vi ofta har Länsstyrelser och Naturvårdsverk på vår sida.

Anders Janols - desillusionerad biolog och kulturarbetare.




Den 2 januari 2015 svarar vi honom följande
Angående bevisfrågan

Vindkraft - angående bevisfrågan

Hej!
Eftersom beviskravet när det gäller vindkraft är omvänt mot annan exploatering, så är det vindkraftföretagen som skall bevisa att vindkraften inte utgör någon fara för allmänheten, fågellivet, djurlivet, den biologiska mångfalden i övrigt, havsmiljön, etc.
Miljöbalken 26kap 19§:
Den som bedriver verksamhet som kan medföra olägenhet eller störningar för människa eller miljö skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten i förebyggande syfte.

Dessutom skall verksamhetsutövaren genom egna undersökningar hålla sig underrättad om verksamhetens påverkan på miljön.
Om tillsynsmyndigheten begär, skall verksamhetsutövaren inkomma med ett egenkontrollprogram
Sveriges Ornitologiska Förenings partner i BirdLife International policy om vindkraft oktober 2013 har en framtagen åsiktsförklaring som vi hänvisar till.

Därutöver vill vi vända på er frågeställning.
På vilket sätt följer vindkraftföretagen Miljöbalkens 26 kap 19§?
1.
Vilka kontrollprogram har vindkraftindustrin upprättat för att dokumentera inverkan på förekomsten av skogshönsen, tjäder, orre, järpe, i skogslandskapet? Vilka experter på skogshöns med kvalitetssäkrad hög såväl teoretisk- som fältkompetens anlitas? Namn/Konsultbolag?

2.
Vilka kontrollprogram har vindkraftindustrin upprättat för att dokumentera påverkan på fladdermöss? Vilka experter på fladdermöss med kvalitetssäkrad hög såväl teoretisk - som fältkompetens anlitas? (Namn/Konsultbolag?)

inom skogslanskapets förekommande sällsynt även den rödlistade nattskärran. På vilket sätt tas hänsyn till nattskärrans förekomst och häckningsbiotoper vid vindkraftbyggnad?
3.
Vilka kontrollprogram har vindkraftindustrin upprättat långsiktigt för att dokumentera påverkan på kungsörn i skogslandskapet? Även habitatförluster och andra störningseffekter genom tillhörande infrastrukturer av nya vägar, luftledningar, transformationer samt underhåll och andra aktiviteter skall vägas in.

Samma frågeställningar gäller andra rovfåglar, särskilt pilgrimsfalk, bivråk och fiskgjuse.
4.
Vilka kontrollprogram har vindkraftsindustrin upprättat för att dokumentera förekomster av skogens ornitologiska värden före och efter vindkraftsexploateringen i skogslandskapet?


5.
Vilka kontrollprogram har vindkraftsindustrin upprättat för att dokumentera de långsiktiga effekterna av de entomologiska värdena i skogslandskapet, som handlar om basfödeunderlag för skogens insektsätande arter?

6.
Vilka faktaunderlag har vindkraftbolagen vad gäller infraljudets påverkan på skogens fågelliv och på däggdjur, inklusive människor?

7.
Vilka faktaunderlag har vindkraftsindustrin för att bedöma effekterna av habitatförlusterna för skogens fåglar långsiktigt, eftersom flera studier pekar på att habitatförluster på sikt utgör ett större hot för de flesta fågelpopulationer än vad kollisionsmortaliteten har (SOF 2013)

8.
Vilken biologisk kompetens har de konsultföretag/personer som på uppdrag av vindkraftbolagen utför inventeringar om ornitologiska värden i de planerade vindkraftsutbyggnadsområdena och som ligger till grund för bolagens MKB?

Är samtliga dessa konsultrapporter offentlig handling?
9.
Naturskogar/urskogar med generellt höga naturvärden på skogbeklädda berg, men utan lagstadgad skydd, bör undantas helt från vindkraftexploatering. På vilka sätt dokumenterar vindkraftföretagen dessa höga naturvärden? Resursinsats? Kompetens? Namn/Konsultföretag?

10.
Hur avser exploatörerna att återställa den ursprungliga naturskogen/urskogen på de skogsklädda bergen efter perioden med vindkraftparker? Tekniska metoder? Finansieringen?

11.
Hur anser vindkraftbranschen att kvalitet och integritet ska säkras för utformning, utförande och offentlig rapportering av de kontrollprogram som med standardiserade och vetenskapliga metoder ska följa upp långsiktiga biologiska effekter av etableringar(10-25år >25år)

12.
Vilka kontrollprogram har vindkraftsindustrin upprättat för att dokumentera påverkan på havsmiljöns biologiska mångfald? Bortträngning av arter? Utarmning av ekosystem? Vilken kompetens har de konsulter som anlitas av vindkraftsföretagen i havsmiljöfrågorna?

13.
Vilka dokumenterade vetenskapliga kunskaper finns om inverkan av närbelägna, storskaliga störningar av visuell och akustisk art ( Läs vindkraftparker!) på kultur- och friluftsmiljöer, särskilt sådana som har betydelse för kultur- och naturturism?

14.
Samma frågeställning som ovan om inverkan på människor i permanentboende och fritidsboende?


mvh
Göran Rönning
Orf
Tjäderkommittén Tjäderobservatörerna

Frågorna ställdes således för mer än ett år sedan.
Något svar har ännu inte presenterats från vindkraftsexploatören.