Tjäderpopulationens utveckling i Sverige de senaste 60 åren

– En väckarklocka.
Så beskriver Göran Rönning och Bengt Oldhammer skriften "Tjädern och kalhyggesbruket", skriven av dem och utgiven av Tjäderkommittén/Tjäderobservatörerna.
– Tjädern minskar och är hotad, hävdar de och redovisar resultatet av två upprop och studier vid bland annat en lekplats i Gagnefs kommun.

Om tjädern säger Göran Rönning att "när lekplatser avverkas ersätts arenaspelet av solospel, där den genetiska mångfalden hotas genom att genetiken sätts ur spel när det inte längre är de största och livsdugligaste tupparna som för sina gener vidare".
Bild: Kent Olsson
Skriften är en rapport om tjäderns situation i Sverige, men också något av en kärleksförklaring till världens största skogshöns.
Göran Rönning, som studerat tjädern med bidrag från bland annat Naturvårdsverket, och journalisten och naturinventeraren Bengt Oldhammer, Orsa, grundar sina bedömningar och farhågor på resultatet av två upprop, med tio års mellanrum, gällande tjäderns status i Sverige. Ett 30-tal skogsmänniskor, jägare och skogsornitologer har gett sin bild av hur tjäderns situation förändrats.

Göran Rönning bor i gränstrakterna mellan Borlänge och Gagnef och har tillbringat uppskattningsvis 15 000 timmar på olika tjäderlekplatser i Sverige – ett svårslaget rekord.
Bild: Kent Olsson
– Kommentarerna är subjektiva och ska tolkas med viss försiktighet. Men som helhet, där alla de texter och forskningsrapporter som sammanfattar ämnet ingår, är bilden av tjäderns status de sista 50 åren tämligen samstämmig, heter det i skriften.
En del av slutsatserna grundas på 40 års studier av en stor tjäderlek i Gagnefs kommun, en lek som skyddats genom markinlösen genom samhällets försorg.
Men de båda författarna tecknar, i text, genom diagram, i kartbilder och genom utdrag ur andra rapporter en mörk bild av tjäderns situation och framtid.
– Minskningen av antalet tjädrar är kraftig, anser Göran Rönning och hänvisar till en rapport från Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
Varför minskar tjäderstammen?
– De gamla skogarna som tjädern är beroende av avverkas och ersätts av granmonokulturer. Enligt Riksskogstaxeringen har skogens blåbärsproduktion minskat med 20 procent under senare tid och blåbär är tjäderns huvudföda under barmarksperioden, svarar Rönning.

Göran Rönning beskriver tjädern som "ett vackert och mäktigt vilt, som fortplantar sig under ett ursprungligt, mytiskt och storartat arenaspel. Vi människor har fascinerats av det i tusentals år och tjädern var under många år ett viktigt jaktbart vilt och en källa till överlevnad".
Bild: Kent Olsson
Vad kan göras för att vända utvecklingen?
– Det schabloniserade kalhyggesbruket måste upphöra. Vi förespråkar kontinuitetsskogsbruk, som innebär att man plockar vissa träd och aldrig lämnar marken helt kal, alltså en form av blädning.
Hur påverkar det ekonomin, ur ett enskilt, men också ett nationellt perspektiv?
– Det finns vetenskapliga undersökningar som visar att det är lika lönsamt som kalhyggesbruket, men betydligt miljövänligare.
Dessutom skapar det skogar som gynnar den biologiska mångfalden, som inte får några extrema markskador av tunga skogsmaskiner och som är trevliga för människor att vistas i.
Hur mycket tid har du själv tillbringat på tjäderlekplatser?
– Över 500 dygn på totalt ett 50-tal lekplatser.
Varför?
– Tjädern och tjäderleken utgör skogens själ. Det är en symbolart för en skogsmiljö som utgör grunden för den biologiska mångfalden i skogslandskapet.
Det är vetenskapligt belagt att intakta tjäderlekar också hyser många andra arter av sällsynta och hänsynskrävande organismer som bara finns i äldre skogsbiotoper, nyckelbiotoper som minskar.
FAKTA/Skriften
Göran Rönning och Bengt Oldhammer är en del av den ideella naturvården, kända som stridbara miljödebattörer.
Båda har under lång tid varit kritiska till skogsbruket, som de menar "ödelägger skogens biologiska mångfald" och bedriver "ett schabloniserat kalhyggesbruk".
Tjäderkommittén/Tjäderobservatörerna, där Rönning är ordförande, verkar för tjäderns bevarande i skogslandskapet och bildades av tjäderforskaren, framlidne professorn Ingemar Hjorth, som skrivit boken "Tjädern, en skogsfågel".
Skriften om tjädern, som kan beställas via kansli.gavledala@naturskyddsföreningen.se och kostar 100 kronor plus fraktporto, omfattar ett 70-tal sidor och illustreras med bland annat tjäderleksbilder tagna av Svante Joelsson.

Kent Olsson
kent.olsson@mittmedia.se